Jag bläddrar i min bok ”69 Tips på hur du blir en hållbar ledare. Läser kapitel 42 ”Håll hjärnan i trim med fysisk aktivitet”. Där skriver jag bland annat att motion är en stressreducerare, och att fysisk träning enligt forskningen bidrar till nyproduktion av hjärnceller. Om du tränar flera gånger i veckan så mår du bättre och då stimuleras din hjärna, som i sin tur sänder ut positiva signaler till kroppen. Allt det är sant, men om jag skulle skriva om boken skulle jag lägga till ett stycke som handlar om att man inte tränar för stunden, utan för livet.

I november 2020 blev jag allvarligt sjuk i covid. Jag var så så sjuk att jag fick ligga i respirator under en månad, och svävade mellan liv och död, men jag överlevde. En av få som överlevde svår covid i Sverige. Jag väcktes en månad senare, och var ett vårdpaket. Levde min värsta mardröm. Inga muskler, inget fett på kroppen. Kroppen lydde inte hjärnan. Jag kunde inte ens trycka på larmknappen i min sjukhussäng. Kunde inte heller prata, då jag var trakeotomerad och hade slangar i halsen. Det var en svår tid, men jag ville verkligen hitta mig själv igen.

Jag träffade en fantastisk fysioterapeut, som hjälpte mig att sakta, men säkert kunna gå igen. Ett steg i taget. Tålamodet prövades hårt!

Idag lever jag som vanligt igen. Det tog tid att komma tillbaks, men jag är övertygad att en av anledningarna att jag lyckades var att jag alltid tränat regelbundet, och heller aldrig gav upp.

Om ett par veckor kommer min nya bok, som är en pocketbok om allt jag gick igenom. Bokens titeln är ”Jag ska visst inte dö….ännu”. Att det inte kommit ut några liknande böcker beror troligtvis på att du först om främst måste ha drabbats av svår covid, legat i respirator, överlevt och kan skriva.

Jag hoppas att min bok kan ge hopp till andra som kämpar!